This article is also available in: English
 

Successionsplanering – ett högaktuellt ämne för förmögna privatpersoner i Sverige

Inom de kommande 30 åren förväntas en förmögenhet värd ca 16 biljoner USD överföras till nästa generation. [1] Vidare väntas individer inom segmentet Ultra High Net Worth växa med 22% globalt inom de kommande fem åren vilket innebär att ytterligare 43 000 personer kommer att ha en förmögenhet värd över 30 miljoner USD 2023. [2]
 

För Sveriges del liknar trenden den vi ser globalt. Under de senaste åren har segmenten med förmögna och ultra-förmögna individer såväl som miljardärer vuxit stadigt och förväntan är att dessa kommer att ha ökat med 22%, 25% respektive 16% till 2023. [3]
 
Det är ett välkänt faktum att det är av högsta vikt att finna det bästa och mest effektiva sättet att föra över en förmögenhet till nästa generation, något som kan vara utmanande beroende på den aktuella familjesituationen och eventuell komplexitet på förmögenhetsstrukturen. För många är successionsplanering ett ämne som kan vara känsligt att ta upp inom familjen och det hör inte till ovanligheterna att planeringen sker sent i livet, om den sker överhuvudtaget!
 
För familjer med familjemedlemmar utspridda i olika jurisdiktioner kan andra komplexa frågeställningar också vara nödvändiga att reda ut ur ett successionsplaneringsperspektiv, till exempel tvingande arvsregler i olika jurisdiktioner och hur förmögenheten ska kunna bevaras inom familjen.
 
I samband med att förmögna personer ökar i antal, ökar också utmaningarna med successionsplanering för överföring av förmögenheten till kommande generationer och det är troligt att ämnet kommer bli än mer aktuellt i framtiden. 

Succession och arv i Sverige

Om ingen aktiv successionsplanering har gjorts ska tillgångarna efter en person som gått bort, normalt sett, fördelas i enlighet med svenska arvsregler. Om den avlidne var gift, ärver makan/maken tillgångarna med fri förfoganderätt. Gemensamma barn ärver normalt sett först efter båda makarnas frånfälle. I det fall den avlidne skulle ha barn från till exempel ett tidigare äktenskap (så kallat särkullbarn), skulle dessa ha omedelbar rätt till arvet efter sin förälder trots en efterlevande make/maka om inte särskilda omständigheter föreligger.
 
För förmögna privatpersoner finns det ofta goda skäl att aktivt planera för framtiden för att arvet, per automatik, inte ska fördelas enligt svensk arvsordning.
 
Det kan till exempel finnas ett familjeföretag som man vill ska gå vidare till nästa generation med en önskan om att verksamheten ska föras vidare utan att den ska delas upp mellan arvingarna. Det kan till exempel också finnas en fastighet som ska föras vidare i sin helhet till en arvinge medan övriga arvingar kompenseras i motsvarande mån. I båda situationerna är det av högsta vikt att planera för den framtida successionen i god tid och att detta görs med stor noggrannhet för att uppfylla en framtida arvlåtares önskemål.

Skattekonsekvenser vid generationsskiften

Trots att Sverige varken har arvs- eller gåvoskatt, är skatt ändå något som behöver tas i beaktande ur ett successionsplaneringsperspektiv. Exempelvis, hur ska familjeföretaget föras vidare till nästa generation på ett skatteeffektivt sätt?
 
Att erhålla tillgångar genom arv, innebär i många situationer, att arvingen får ta över den bortgångna individens anskaffningsvärde i enlighet med den sa kallade kontinuitetsprincipen. Som exempel kan nämnas att ett arv i form av en fastighet eller en depå med tillgångar, normalt sett, medför att en latent upparbetad kapitalvinst beskattas när arvingen säljer tillgången. Kontinuitetsprincipen tillämpas oavsett om arvet har fördelats i enlighet med vanliga svenska arvsregler eller om det skulle ha fördelats via ett testamente.
 
I Sverige är ett vanligt sätt att planera för framtida arv att upprätta ett testamente för fördelning av tillgångarna mellan arvingarna. Tvingande arvsregler kan dock styra fördelningen av tillgångarna mellan arvingarna och i vissa fall kan tillgångarna till och med behöva avyttras för att fördelningen ska kunna genomföras.
 
För att ett testamente ska vara gällande krävs att det har upprättats i enlighet med de formkrav som finns för upprättande av testamenten i Ärvdabalken. För testamentets giltighet krävs testatorns signatur och att denna antingen har bevittnats av två vittnen, som ska vara närvarande samtidigt och vilka inte får vara jäviga, alternativt att testatorn vidkänts sin signatur i vittnenas närvaro. Utöver detta ska vittnena bestyrka testamentet genom sina underskrifter.
 
Ett annat effektivt sätt, som kanske inte är lika välkänt, är att planera för att föra förmögenheten vidare till nästa generation via en kapitalförsäkring. Detta görs genom att utse förmånstagare i ett förmånstagarförordnande till försäkringen.

Fördelarna med successionsplanering genom kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring kan utöver att vara ett effektivt investeringsverktyg också vara ett effektivt verktyg för att planera för framtida arv, då försäkringen många gånger kan struktureras för att passa försäkringstagarens önskemål.
 
Successionsplanering genom en kapitalförsäkring kan uppnås genom att försäkringstagaren utser förmånstagare genom ett förmånstagarförordnande. Försäkringen kan också användas för att planera för framtida arv genom att strukturera försäkringen på önskat sätt, till exempel genom att inkludera flera försäkrade liv, ofta i kombination med ett förmånstagarförordnande. Genom att utse förmånstagare kan försäkringstagaren välja och kontrollera vem som ska vara mottagaren av förmögenheten, oberoende av vissa arvsregler. Det enda formkravet som ska uppfyllas för att ett förmånstagarförordnande ska vara giltigt är att det upprättas skriftligt, signeras av försäkringstagaren samt att försäkringsbolaget erhåller förordnandet i original. En annan möjlighet är att inkludera förmånstagarförordnandet direkt i försäkringskontraktet när detta ingås.
 
Ett förmånstagarförordnande som upprättats i enlighet med ovan innebär att försäkringen inte är del av försäkringstagarens dödsbo när denne går bort. Försäkringstagaren kan därför vara säker på att de utsedda förmånstagarna direkt erhåller medlen från försäkringen eller rätten till försäkringen vid försäkringstagarens frånfälle. Den legala statusen för ett förmånstagarförordnande är starkt. I vissa fall kan det till och med ha starkare legal status än ett testamente.
 
Utnämnda förmånstagare erhåller skattefritt medlen från försäkringen + 1% av försäkringens värde när försäkringskontraktet avslutas. Beroende på kapitalförsäkringens struktur kan kontraktet dock även fortsätta att vara i kraft efter att försäkringstagaren gått bort. I ett sådant läge tar de utsedda förmånstagarna, istället för att erhålla en utbetalning från försäkringen, den avlidne försäkringstagarens plats. De har i denna situation full kontroll över försäkringen och har möjlighet att utse nya förmånstagare, göra uttag från försäkringen eller till och med avsluta försäkringen.
 
Att utse förmånstagare genom ett förmånstagarförordnande är ett flexibelt sätt att planera för framtida arv. Skulle försäkringstagarens familjesituation förändras, kan förmånstagarförordnandet enkelt justeras i enlighet med den nya situationen. Detta under förutsättning att försäkringstagaren inte gjort förordnandet oåterkalleligt.

Fördelar för den svenska försäkringstagaren

• Investeringsflexibilitet – möjlighet att investera i produkter som normalt inte tillhandahålls i Sverige, såsom alternativa investeringar och private equity.
• Luxemburgs ”trygghetstriangel” (försäkringstagarskydd) som ger försäkringstagaren ett maximalt investerarskydd.
• All tillväxt och avkastning i kapitalförsäkringen är skattefri. Vid uttag eller avslut av försäkringen utgår heller ingen skatt.[4]
• Kapitalförsäkringen beskattas endast med en låg årlig avkastningsskatt [5]
• Möjlighet att överlåta, pantsätta eller på annat sätt använda kapitalförsäkringen som säkerhet för till exempel lån.
• En kapitalförsäkring med utsedda förmånstagare ingår inte i försäkringstagarens dödsbo. Det innebär att vid försäkringsfall undantas utbetalningar från kapitalförsäkringen från personens dödsbo och utbetalas skattefritt till namngivna förmånstagare.
• Möjlighet att utnämna sig själv till förvaltare av de underliggande investeringarna - försäkringstagaren kan fritt förvalta investeringarna i en underliggande försäkringsfond.
• Enkel att deklarera- försäkringstagaren fyller bara i en ruta i den årliga svenska självdeklarationen.

 

Wealth Preservation Life Cover – Skyddar det inbetalda kapitalet mot investeringsförluster

Lombard International Assurance erbjuder en tilläggsförsäkring till kapitalförsäkringen, Wealth Preservation Life Cover (WPLC), som har utformats för att ersätta förmånstagare i det fall en negativ marknadsutveckling skulle leda till att försäkringsvärdet är lägre än det initiala premiebeloppet vid ett eventuellt försäkringsfall. Skyddet ger försäkringstagarna en trygghet i att förmånstagarna kommer att erhålla minst det kapital som investerats i försäkringen – oberoende av försäkringens värdeutveckling.
 
För mer information, vänligen se Wealth Preservation Life Cover ("WPLC").